söndag 19 april 2015

19 april

Jag har fått höra att jag är dålig på att skriva. Jag är dålig på att skriva. Men jag har väl egentligen ingenting att förtälja heller.

Skolan lider mot sitt slut. Ska in med uppsatser för opponentskap här i maj så ska slutgiltiga upplagan in i juni. Antar att vi ej blir godkända på den så får räkna med att den blir klar i augusti. Har tenta den 9/5 i arytmi och knappt hunnit börja plugga och denna tenta måste jag klara annars så blir det inte någon specialistsjuksköterskeexamen för min del. Finns ju iofs omtentor men är så drygt att släpa med tentor. Ok saker man skriver när man är hemma men just salstentor är vidriga tycker jag.

Mitt mående är väl så där. Gjorde en ny röntgen i lördags så får väl vänta några veckor på svar och undersökningarna jag gjorde förra veckan såg bra ut. Blodproverna ser bättre ut och sen är det väl bara att vänta och se. Skulle ha pratat med familjeläkaren i måndags ang L och min själv men att läkaren var sjuk så han ringer på måndag så jag får väl helt enkelt fråga då.

Barnen är hos B i helgen. Jag jobbar. Idag kval. 7-22. Men vill ju lägga stenplattor på framsidan och byta bil plus ta mig själv utomlands och sen en vända med barnen så jag behöver väl alla kvalpass jag kan få. I morgon ska vi få reda på nya lönen och den kommer förmodligen inte vara någonting att hurra över så är väl bara att jobba på.

Annars? Forslund har tvingat med mig på gymet så nu har jag tagit mig iväg 5 ggr. Eller tvingat. Hon har gått och jag har hakat på. Tyvärr finns det bara en dag nästa vecka när jag kan då jag jobbar måndag, tidag dag och onsdag och torsdag natt och även behöver skriva på den där offantligt roliga uppsatsen :D

söndag 5 april 2015

5 april

Ytterliggare en dag har passerat. Igår när jag kom hem från jobbet upptäckte jag att toalettlocket var uppfällt och även sitsen. Fick lätt panik och Bart hävdade att han ej varit här. Idag fick jag dock veta att han varit här idag vilket är en jäkla tur då jag är extremt mörkrädd..
Sitter och inväntar A-K. Ska bege mig ut på en promenad tänkte jag. Ser ut som en svinstia här så borde städa men tänker att imorgon lär jag få tid till det.

Har träffat mina smågrisar idag och hälsat på hos min kusin efter jobbet. B var med dit och plockade hem sin husvagn och var hemskt när dom skulle åka till sin pappa. Dom var glada men jag var inte lika glad. Dock kan jag ju inte låta dom veta det. Skulle behöva ha en blogg där jag kan låsa inläggen så jag kan skriva exakt vad jag vill.

Hur kan man någonsin vänja sig vid detta? Jag förstår inte det.


lördag 4 april 2015

4 april

Hälsade på hos barnen igår på kvällen och sen tog jag mig ut till Forslund för en promenad. Konditionen är sämst verkligen så måste komma igång och röra på mig. När jag skulle åka hem ifrån henne kom jag på att Marina bor ju med i Skultuna så blev en sväng förbi henne med. Lite te och nötter. Trevligt att sällskapa. Svårt att somna men somnade tillslut och när jag vaknade i morse tvingade jag mig själv att bege mig ut på promenad. Flåset blir ju inte bättre på en promenad tänkte jag och gick. De jag mötte i spåret lär ju ha undrat.
Har avverkat ett kvällspass och sitter nu och funderar på hur man kan ofrivlligt vilja vara utan sina barn?

fredag 3 april 2015

3 april

Snart dags att ta sig hemåt. Jag är trött. Jag sover extremt dåligt. Fått kallelse för två undersökningar nu och de kommer genomföras på samma gång på onsdag. Som tur är så ska jag justera schema på jobbet då så kan förflytta den dagen utan att behöva sjukskriva mig. Har inte direkt råd att vara hemma känner jag. Jag önskar någon vänlig själ kunde komma och säga något i stil med "här linnea, här har du pengar, ta med en vän och åk utomlands en vecka" =) Nu händer ju inte sånt men hade det här varit en saga så kanske det hade hänt.

Barts mamma är här så hon har varit hos mig denna vecka så att barnen ska kunna umgås med henne. Imorgon åker dom till sin pappa och ska vara där.. Ja hur länge? EN VECKA? Inte vet jag. Fruktansvärt känns det iaf. Jag måste ju vänja mig. Det förstår ju jag med men jag förstår även dom som säger att man är halv utan sina barn.

Barnen mår bra. Varit påskkärringar idag och gått och ringt på hos grannarna. Dom blev nöjda och grannarna såg nöjda ut. Dom fick totalt 2 godisar var och var så stola så ;)

Har även haft min kusin hemma denna vecka så har varit skönt att kunna träffa henne och hennes barn lite. Jag hoppas vi kan ses oftare men hur det ska gå till det förstår jag inte.

söndag 29 mars 2015

29 mars

Idag vaknade jag med huvudvärk och den ger sig inte. Helt övertygad om att den kommer från nacken för det gör ont överallt i huvudet. Inte ont så man vill lägga sig ner i ett mörkt rum och gömma sig utan mera fan så irriterande detta är!
Tagit både alvedon och ipren utan effekt så bara att hoppas att tiden går fort som attan så man får sova snart.. Min svarta fläck framför ögat är värre så det är väl någonting med migrän trots allt.

B ringde på skype i morse och min stolta H har tappat sin andra tand.. Tänk vad tiden går fort. Var ju inte länge sen man väntade på att gaddarna skulle dyka upp.

lördag 28 mars 2015

28 mars

Nu har jag inte skrivit på år och dar. Jag hinner inte. Barnen har varit hos mig hela veckorna och hos sin pappa på helgerna eftersom han jobbar natt. Känner mig halv när barnen inte är med mig och misstänker att detta är en fas man ska ta sig igenom och förlika sig med.

Uppsatsen går så där. Snart ska den vara klar och jag känner spontant att jag kommer inte att klara det men jag måste!

Pga diverse besvär kan jag inte träna som jag vill. Det suger det med!

måndag 2 mars 2015

Mini Maestros – En hyllning till barns stora förmåga

Tänk våra barn. Framtiden. Vad dom kan egentligen och vad vi stressar och skyndar på för att hinna? Men vad är det vi ska hinna till egentligen? När vi egentligen borde stanna upp och se det vi har framför oss. Barnen. Hur ofta tänker vi till och ser hur kreativa barnen egentligen är?

 Mini Maestros - En hyllning till barns stora förmåga är ett projekt som Folksamta tagit fram. I en barngrupp på förskolan Klara i Stockholm är frågan, kan dessa barn tillsammans klara av att framföra ett klassiskt stycke på en konsertscen? Dessa barn har aldrig spelat piano förut och de får enbart fem veckor på sig. Förskollelärare, musikpedagoger och dirigenten och tonsättaren Jan Risberg beger sig ut på ett muskialiskt äventyr där barnen är i fokus. Där det stora fokuset ligger på barnens förmåga.
 Under den veckan ställs pianon in så att barnen i lugn och ro kan bekanta sig med instrumenten och lyssna till musikstycket, Gymnopédie No 1 av Eric Satie.

 När det är samlingar på förskolan genomför rymtikövningar och barnen får arbeta tillsammans med personalen med taktövningar för att få känna och samtdigt tänka rytmen i stycket. Färgkoder, klanglådor och olika pedagogiska ramsor går projektet framåt. Utflykter anordnas som en konsert, kungliga operan och en musikstund med Bröderna Lindgren och när fem veckor har gått så är barnen redo för sin konsert. Se själva i filmen hur det gick.

 Detta projekt är en hylling till barnen. Till barnens kreativitet och till att just barnen klarar så mycket mera än man tror.

Kopierad från Folksams hemsida